känns konstigt.
hela lovet har gått så snabbt.
mesta dels jobbat känns det som.
även jobb idag, drygt.
9-17.30
huvudet dunkar, och ingen träning.
sova längelängelänge i morgon.
tänker sluta bry mig.
jag tänker sluta säga allt.
jag ska värdera vad som kan sägas och inte.
jag lovar dig och alla andra, för jag älskar er.
du visar allt nu, kommer som en chock att efter snart 18 år utan nånti´ng.
ge mig en kram bara.
du är värd att få höra du med.
duchen, sen hoppas jag på en johan med mycket armar och pussar.
onsdag 2 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar